Misstänker du att du eller dina barn är allergiska eller intoleranta mot något? Många av våra medlemmar har sökt sig till GI-metoden för att de är överkänsliga mot viss kost och därför går vi här igenom några av de vanligast förekommande allergiformerna.

Matallergi eller födoämnesallergi är allergiska reaktioner mot något man är överkänslig för i kosten. Det förväxlas ofta med livsmedelintolerans, t.ex laktosintolerans. Detta är två olika saker, men båda ger symptom efter att man ätit ett bestämt livsmedel.

En allergisk reaktion uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på vanligt förekommande ämnen som om de vore ett hot. En allergisk reaktion utlöses oftast inte första gången man äter livsmedlet. Man kan reagera allergiskt mot alla livsmedel men vanligast är skaldjur, mjölk, fisk, sojabönor, vete, ägg, nötter samt färska grönsaker och frukt.

Livsmedelsintolerans, som till exempel gluten- eller laktosintolerans, handlar om att kroppen inte kan bryta ner eller ta upp ett visst födoämne. Visste du förresten att huvuddelen av jordens vuxna befolkning är laktosintoleranta? Men det gäller faktiskt inte för oss här i Norden!

En av våra experter, Anette Jansson, generalsekreterare på Svenska Celiakiförbundet tar här nedan upp symptom, diagnos och behandling för gluten-, laktos-, komjölk- och sojaallergi samt hudceliaki. Hon brinner för att få folk att må bra genom att äta rätt kost.
 

Glutenintolerans

Gluten är ett protein i vete, råg och korn som vissa människor inte tål. Man räknar med att en till två av 100 svenskar har celiaki, glutenintolerans. Alla som har celiaki har inte fått diagnosen ställd ännu, så frekvensen av känd celiaki är lägre. Särskilt bland vuxna är mörkertalet stort.

Symptom hos barn

Hos barn visar sig tecken på celiaki när de börjar få mat som innehåller gluten. Vanliga symptom är dålig viktökning, kräkningar och diarré eller förstoppning. Många barn får också humörförändringar och blir griniga, irriterade och trötta.

Barn under två år med oupptäckt celiaki ser ofta undernärda ut och får stor buk. Många äldre barn har normal vikt men är kortvuxna. Blodbrist och försenad pubertet är vanliga symtom hos tonåringar med obehandlad celiaki.

Symptom hos vuxna

Symptomen kan debutera i alla åldrar. Många vuxna har haft besvär som feltolkats i flera år. Trötthet, viktminskning och depression kanske inte leder tanken till tarmsjukdom i första hand. Övriga symtom kan vara diarré, förstoppning,

Diagnos

För att ställa diagnos fordras en provbit av tunntarmens slemhinna. Undersökningen, biopsi eller gastroskopi, är helt ofarlig men kan upplevas som obehaglig. Provet undersöks i mikroskop.
Normalt är tarmen klädd med tarmludd som suger upp näringen ur maten. Vid celiaki slätas tarmludden ut. Den skadade slemhinnan har svårt att ta upp näring, vilket förklarar de flesta av symtomen. Om tarmslemhinnan blir normal efter en tid med glutenfri kost kan diagnosen celiaki fastställas.
Det är viktigt att man inte själv experimenterar med glutenfri kost innan tarmundersökning utförts. Då kan provresultaten bli missvisande. Blodprov kan inte med säkerhet visa om man har celiaki eller inte, men det kan vara vägledande för om biopsi/gastroskopi ska utföras.

Behandling

Den glutenfria kosten är behandlingen. Kosten ska alltid vara fri från vete, råg och korn. Havre är ett sädesslag som inte innehåller proteinet gluten. Men rekommendationen är att man endast ska äta specialodlad havre som inte kontaminerats av de andra sädesslagen vid framställning.

Produkter av vete, råg och korn ersätts med glutenfria mjöl- och grynsorter. Potatismjöl, majsmjöl, rismjöl, bovete, hirs och polentagryn är exempel på naturligt glutenfria produkter. Den glutenfria kosten måste hållas livet ut eftersom celiaki är en livslång sjukdom. Det är viktigt att alltid följa dieten, annars kan man drabbas av näringsbrist och följdsjukdomar. Efter en tid med glutenfri kost blir slemhinnan oftast återställd och sjukdomssymtomen försvinner.
 

Laktosintolerans

Att vara laktosintolerant innebär att man har svårigheter att bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i mjölk. Detta beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av enzymet laktas, vars uppgift är att sönderdela laktos till sockerarter som kroppen kan ta upp.

Har man inte tillräckligt av enzymet laktas kan laktos inte sugas upp av tunntarmen, utan fortsätter till tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Då uppträder symtom som vattentunn diarré, gasbildning, muller och magsmärtor.

Tre former av laktasbrist kan ge laktosintolerans.  Medfödd laktasbrist, då enzymet saknas vid födseln, är mycket ovanlig.

Primär laktasbrist är den vanligaste formen. Tarmslemhinnan är normal, men laktasaktiviteten minskar successivt med stigande ålder. När laktasaktiviteten minskat till cirka 10 procent börjar man få symtom av ett normalt laktosintag - man blir laktosintolerant. I många delar av världen är majoriteten av de vuxna berörda av primär laktasbrist, bland infödda svenskar endast 1-7 procent.

Sekundär laktasbrist kan uppkomma till följd av en skada på tunntarmens slemhinna, t.ex. vid obehandlad glutenintolerans och efter tarminfektioner. När dessa sjukdomar läkt, tål man ofta laktos igen.

Diagnos

Diagnos kan ställas på flera sätt. Vid en så kallad laktosbelastning får man dricka en lösning som innehåller mjölksocker. Eventuella symtom noteras och man mäter hur mycket blodsockret stiger med hjälp av blodprov. Hos den som är laktosintolerant sker inte den normala stegringen av blodsockret eftersom mjölksockret inte kan sönderdelas och sugas upp.

Andra diagnosmetoder är att analysera laktasaktiviteten i slemhinneprover från tunntarmen eller utföra gentest på blodprover. Man kan också utesluta och sedan återinföra laktos i kosten och iaktta hur symtomen utvecklas.

Behandling

En laktosfri eller laktosreducerad kost är behandlingen. De flesta laktosintoleranta klarar små mjölkmängder utan symtom. Man får prova sig fram till den mängd laktos man klarar utan besvär. Mejeriprodukter där laktosmängden minskats, "låglaktos", kan ofta användas. En del människor kräver helt laktosfria mejeriprodukter och ersättningsprodukter som inte är baserade på mjölk.


 

Komjölksallergi


Komjölk innehåller flera olika proteiner som man kan vara allergisk mot, så kallad mjölkproteinallergi. Komjölksallergi och mjölkallergi är andra namn för samma sak.
Allergin är vanligast hos små barn, och oftast växer det bort. Även vuxna kan leva med mjölkproteinallergi och det händer att allergin uppstår i vuxen ålder.

Symptom

Vissa får enstaka symptom medan andra drabbas av flera symptom i olika kombinationer. Reaktionen kan dröja olika länge beroende på vilket av mjölkens proteiner man inte tål. En del reaktioner kräver medicin och ibland även akut vård. Symtomen kan delas in i fem huvudgrupper:
* Mag-tarmsymtom, t.ex. diarré, förstoppning, kräkningar, tjocktarmsinflammation med blödning, magont och nedsatt förmåga att ta upp näringsämnen.
* Hudsymtom, t.ex. eksem, utslag och klåda.
* Luftvägssymtom, t.ex. hosta, snuva och astma.
* Anafylaxi. Akut allergisk reaktion, även kallad allergisk chock.
* Allmänna besvär som sömnrubbningar, slöhet, överaktivitet och försenad viktutveckling.

Diagnos

I de allra flesta fall kan diagnos endast ställas genom att man tar bort mjölkproteinet ur kosten en tid och sedan gradvis tillsätter det igen. Detta ska ske under läkares ledning. Symtomen ska försvinna och återkomma tydligt vid kostförändringen.
Ibland kombinerar man detta med tarmundersökning, blodprov eller hudtest. Man kan vara allergisk mot mjölkprotein även om pricktester och blodprov är negativa.

Behandling


Behandlingen är en kost helt utan komjölk, mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mjölkprodukter i någon form. En dietist kan ge tips och råd i början av kostomläggningen.
Det är viktigt att den som inte tål mjölkprotein får i sig tillräckligt med kalcium och andra näringsämnen som man annars får från mjölken.

Sojaallergi


Allergi mot sojaprotein är relativt ovanligt och förekommer hos mindre än en procent av befolkningen.

Symptom


Symtomen kan vara lindriga eller svåra och hur lång tid det tar innan de märks varierar mellan olika människor. Symptomen kan till exempel vara svullna läppar, nässelutslag eller eksem. De kan också komma från mag-tarmkanalen, som magsmärtor, kolik, kräkningar eller diarré. Barn med sojaproteinallergi kan öka dåligt i vikt. En del allergiker får luftrörsbesvär, till exempel astma. Man kan också få allergisk chock av sojaproteinallergi.

Diagnos


Diagnosen ställs genom att man tar bort sojaproteinet ur kosten en tid och sedan gradvis tillsätter det igen. Detta ska göras under ledning av en läkare som iakttar hur symtomen utvecklas. För att diagnosen sojaproteinallergi ska kunna ställas måste symtomen försvinna och sedan återkomma tydligt när man tar bort och återinför sojaprotein i kosten. Ibland kan metoden kompletteras med tarmundersökning, blodprov och hudtest.

Behandling


Behandlingen är att undvika all mat och dryck som innehåller sojaprotein och det är önskvärt att man får rådgivning av en dietist. Allergiker med svåra symtom kan behöva ta medicin, ibland också få akut vård, om de kommer i kontakt med sojaprotein av misstag.


 

Dermatitis Herpetiformis - hudceliaki

Hudceliaki, eller DH som den benämns i kortform, är en kronisk hudsjukdom med starkt kliande blåsor på rodnad hud. Cirka en av 4 000 har DH. Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor.

Symptom


Tecken på DH är irriterad hud med kliande blåsor på armbågar, knän och skinkor. DH orsakas av en glutenöverkänslighet, men den är inte så uttalad som vid gluten-intolerans. Därför är det bara en del patienter som har samma symtom som vid glutenintolerans, till exempel diarré, trötthet, vitamin- och mineralbrist. DH kallas också för hudceliaki.

Diagnos


För att ställa diagnos görs en hudbiopsi. En liten hudbit (3 mm) tas, vanligtvis från skinkan, och undersöks i mikroskop. Vid DH bildar antikroppar i huden ett speciellt mönster.

Behandling


Glutenfri kost botar i de flesta fall hudsymtomen och normaliserar tarmslemhinnan (se avsnittet om glutenintolerans beträffande glutenfri kost). Hur allvarliga hudsymtomen är varierar från person till person.

Svenska Celiakiförbundet arbetar för dig som är överkänslig mot gluten, laktos, mjölk- och soja-protein. Det är en patientorganisation med 21 000 medlemmar

 

Publicerad: 2020-06-02

Tillbaka