Under vår livstid stoppar vi i oss ungefär 50 ton mat. Jag vet, en otäck tanke! Och självklart spelar det en stor roll hur all den där maten fördelar sig mellan de olika näringsgrupperna.

I enkelhet kan vi dela in maten i kolhydrater, protein och fett.

Den förstnämnda utgör normalt den största kategorin och kommer från bröd, flingor, ris, pasta, frukt, rotfrukter, mjöl, socker med mera.

Protein får vi bland annat från kött, ägg, fisk, skaldjur och fågel. Fett finns ofta kombinerat med andra livsmedel, inte minst de som innehåller protein, men ibland också för sig själva som i fallet olivolja. Exempel på andra livsmedel som innehåller mycket fett är grädde, nötter, fet fisk, ost, crème fraiche och så vidare.

All mat innehåller energi, eller kalorier om du vill, och påverkar kroppens produktion av olika enzymer och hormon.

Vilken ätpersonlighet är du?


Nu till den viktiga insikten som kommer att hjälpa dig att äta rätt samtidigt som du minskar midjemåttet: de tre olika livsmedelsgrupperna bryts ner på olika sätt i kroppen och styr produktionen av olika hormoner i kroppen som i sin tur påverkar vår mättnadskänsla och kroppens förmåga att lagra eller bränna fett.

Vissa livsmedelsgrupper är alltså bättre än andra när det gäller viktminskning.
Låt oss börja med just den största kategorin av dem alla: kolhydrater. Lite förenklat kan vi säga att kolhydraterna (som i sin tur delas in i socker och stärkelse) omvandlas till sockerarten glukos när maten bryts ner i magen och tarmen. Glukosen går ut i blodet och höjer blodsockerkurvan. Ju snabbare nedbrytningen går, desto fortare stiger blodsockret (= högt glykemiskt index, GI). Och det är nu problemen börjar uppstå. Högt blodsocker sliter hårt på kroppen.

Som ett naturligt skydd utsöndras hormonet insulin som har till uppgift att sänka blodsockret till en lägre nivå. Ju snabbare och högre blodsockret stiger, desto mer insulin pumpas ut i blodet. Ofta blir effekten att blodsockernivån blir alltför låg ett par timmar efter att vi ätit en kolhydratrik måltid. Och med lågt blodsocker inträffar en massa oönskade saker: vi blir trötta, irriterade och inte minst sugna på något att stoppa i munnen för att snabbt höja blodsockerkurvan igen. Vi äter helt enkelt mer, och ofta handlar det om onyttig mat som snabbt omvandlas till socker.

Tre viktfällor i vardagen!

Men det finns ytterligare en hake. Hormonet insulin har den trista bieffekten att det ökar kroppen inlagring av fett i cellerna. Kanske låter sammanhanget – att kolhydratrik mat stimulerar fettcellernas tillväxt – märkligt? Men det är precis så det är. Och som du förstår är det central kunskap när det kommer till att reglera ditt midjemått.


När det gäller protein och fett, de två andra energigivande livsmedelsgrupperna, så är omvandlingen av dessa en betydligt mer komplicerad fråga. De har i praktiken ingen eller mycket liten effekt på blodsockerkurvan och påverkar därför inte heller insulinproduktionen märkbart. Tvärtom kan protein stimulera ett annat hormon, glukagon, som enklast beskrivs som insulinets motpol vilket innebär en förhöjd förbränning. En välkommen nyhet är att proteinets och fettets minimala påverkan på blodsockret snarare kan hjälpa oss att undvika onödigt sockersug och förlänga mättnadskänslan när vi äter.

Det här händer när du slutar äta gluten!

 
Alltså. När vi under många decennier gått runt och inbillat oss att det i första hand är fett som vi bör undvika om vi vill gå ner i vikt, inser vi nu att det snarare är kolhydrater som är förödande för vikten. Och särskilt de kolhydrater som påverkar blodsockerkurvan och insulinproduktionen mest, det vill säga de med högt GI.

Av: Ola Lauritzson

Publicerad: 2019-11-25

Tillbaka