Trodde du att övervikt är ett modernt problem? Tänk om. I alla tider har det funnits otaliga huskurer, tinkturer och metoder för att gå ner i vikt. Den ena mer raffinerad och fantasifull än den andra. Men det som ligger till grund för vårt moderna sätt att attackera frågan härstammar från 1800-talets London och begravningsentreprenören William Banting. När vi blåser bort dammet från 150 år gamla pamfletter hittar vi intressant nog stora likheter med dagens GI-råd. Se själv!

 

Bantings dagsmeny:

 

Frukost: 110-140 g nötkött, lammkött, njure, fisk, bacon eller vilket slags kallt kött som helst, men inte fläskkött.

 

Lunch: 140-170 g vilken fisk som helst utom lax, vilket kött som helst men inte fläskkött, vilka grönsaker som helst men inte potatis. Eller vilket fågelkött eller vilt som helst, 30 g torrt rostat bröd, frukt. 2-3 glas sherry eller madeira eller Bordeaux rödvin.

 Eftermiddagste: 85-110 g frukt, 1-2 skivor köttfärslimpa, en kopp te utan socker och mjölk.

 Middag: 85-110 g vilket kött som helst utom fläskkött, eller fisk (utom lax). 1-2 glas Bordeaux rödvin.

 Sängfösare: 1 snaps whisky, gin eller konjak med vatten, men utan socker, eller 1-2 glas Bordeaux rödvin eller sherry.

 

Det var just kolhydratrika livsmedel som bröd, mjölk, smör, öl, socker och potatis som William Bantings läkare avrådde sin patient att undvika för att komma till bukt med sin övervikt.

Läkaren använde knappast begrepp som glykemiskt index och var förmodligen inte medveten om att just bröd och socker skapar stora blodsockersvägningar och insulinöverskott som påverkar fettförbränningen. Men likväl gav hans råd förbluffande resultat och Banting tappade på kort tid 21 kg som han med sin nya kosthållning lyckades hålla borta.

Först 130 år senare skulle läkarens råd förfinas och paketeras till vad vi idag känner som GI-metoden.

I uppslagsverket

På uppslagsverket Wikipedia kan man läsa följande beskrivning av mannen som gett så stort avtryck att hans namn har kommit att förknippas med ordet bantning. I gammal engelska finns fortfarande begreppet ”to bant” kvar, även om det inte används i dagligt tal. Lustigt nog är det bara i svenska språket som bantning är det gängse ordet – för just bantning.

William Banting, född 1796, död 16 mars 1878, var en begravningsentrepenör känd för att ha gått ner kraftigt i vikt efter att ha lagt om sin diet till kolhydratfattig kost.

William Banting hade genom åren dragit på sig en kraftig övervikt, som lett till problem med leder i knän och problem med att gå på toaletten. Han hade frågat flera olika läkare om råd utan någon framgång. Då han blev så fet att han fick problem med hörseln (fett tryckte mot innerörat) gick han till läkaren William Harvey, som föreslog en drastisk kostförändring.

Harvey ordinerade en diet bestående av ganska stora mängder proteinrik föda, såsom kött och fisk. Han förbjöd helt de flesta kolhydratrika matvaror, såsom öl, stärkelserik föda (ex potatis), bröd, mjölk och socker.

 

Från 92 till 71 kg

Till sin stora förvåning tappade Banting snabbt åtskilliga kilo. 1863 meddelade han allmänheten om sina framsteg i broschyren Letter on Corpulence Addressed to the Public, där han beskrev hur han under loppet av ett år (från augusti 1862 till augusti 1863) lyckades gå ner i vikt från 92 till 71 kg.

Tittar vi vidare i Bantings dagböcker så står det i detalj vad som väntade på menyn. Här bredvid finns ett översatt urklipp från den 12 oktober år 1861. Den gode begravningsentreprenören lär knappast ha behövt gå runt och känna sig hungrig.

För den moderna GI-anhängaren kan råden om sängfösare och sherry möjligen ifrågasättas, men i övrigt känner vi igen en hel del. Med några justeringar ser menyn nästan ut att vara hämtad från framlidne Dr Robert Atkins böcker som bygger på en strikt kolhydratbegränsad diet.

Som synes handlar det knappast om någon kalorisnål diet, och vi kan anta att den forne begravningsentreprenören åt sig rejält mätt samtidigt som han rasade i vikt – en inte allt för tokig kombination.

Som sagt, inget är nytt under solen, inte ens dagens bantningstips som för så många känns kontroversiellt moderna. Kanske kan menyförslaget tjäna som inspiration?

 

Publicerad: 2018-08-03

Tillbaka