Fett har under de senaste åren varit ett mycket hett och omdiskuterat ämne. Mängden och vilken sorts fett man bör äta har många kostdebattörer starka åsikter om, men vad nästintill alla är överrens om är att transfett inte är bra.

Nu har livsmedelsverket lämnat in ett förslag på att det högst ska få finnas två procent industriellt framställt transfett, av det totala fettinnehållet, i mat som säljs i Sverige. Denna maxgräns för transfett är densamma som andra länder, exempelvis Danmark, tidigare lagstiftat om och det är även gränsen för hur mycket transfett som får finnas i nyckelhålsmärkta produkter. Idag har flera av livsmedelstillverkarna redan ersatt det dåliga härdade fettet med andra fettyper. Transfett finns framförallt i produkter som kex, kakor och vissa friteringsoljor. 


Varför är transfett inte bra?
Kost innehållande industriella transfetter anses öka halten av dålig kolesterol (LDL) och sänka halten av gott kolesterol (HDL) i högre grad än motsvarande intag av mättade fetter och fetter med enkelomättade och fleromättade icke-transfettsyror. En utförlig studie publicerad 2006 i New England Journal of Medicine visar på ett starkt samband mellan konsumtion av transfetter och ökad risk för prostatacancer, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns även studier som visar på andra negativa effekter jämfört med icke-transfetter.

Transfett kan bildas då vegetabiliska och animaliska fetter härdas. Vid härdning av fetter omvandlas de bra omättade fettsyrorna delvis till mättade fettsyror och så kallade transfettsyror. Anledningen till att fetterna härdas är för att slutprodukten ska få en ökad hållbarhet eller en hårdare och sprödare konsistens. I produkter som smör, vissa mejeriprodukter och nötkött finns naturliga transfetter. Detta eftersom naturliga transfetter, på mikrobiell väg, kan bildas i magen hos idisslare.

Publicerad: 2018-08-03

Tillbaka