Att ett sötningsmedel är artificiellt eller syntetiskt betyder att det inte har någon motsvarighet i naturen utan framställs helt på konstgjord väg. Det innehåller heller inga kalorier och är, jämfört med socker, betydligt sötare.

Många är rädda för att syntetiska sötningsmedel har cancerogena effekter, men inga studier på människor har (hittills) kunna bevisa det. Däremot kan den söta smaken trigga sötsuget och möjligen också ge placeboeffekter på såväl blodsocker som insulin.

Man ska också vara medveten om att sötningsmedel som säljs i ströform är uppblandade med maltodextrin och dextros. Båda dessa är kolhydrater med högt GI, men vikten är avsevärt lägre än vanligt socker vilket gör att GB-värdet blir lägre än för vanligt socker. Nedan listas de vanligaste syntetiska sötningsmedlen.

Bra mat för årets mörka dagar!

Majsstärkelse och majssirap

Ta till exempel modifierad majsstärkelse, som finns i tusentals innehållsförteckningar. Så här gör man den, enligt den vanligaste tillverkningsmetoden:

Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra.

Den mest omdiskuterade majsprodukten är annars HFCS, high fructose corn syrup, eftersom den i debatten gjorts delansvarig för den tilltagande globala fetmaepidemin. Slutresultatet är mycket billigare än vanligt socker och dessutom åtta gånger sötare.

Aspartam (E 951)
Vanligt sötningsmedel i lightläsk, men förekommer också i till exempel desserter, godis och sylt. Det framställs på konstgjord väg och är helt kalorifritt. 200 gånger sötare än vanligt socker. På senare tid har det varnats för att stor konsumtion via läsk kan vara en orsak till hjärnblödning hos unga.

Pumpa en riktigt vitamin bomb!


Sukralos (E 955)
Ett sötningsmedel som numera används i Coca-Cola light, det är  kalorifritt och får användas i en rad livsmedel. Effekterna av sukralos har diskuterats men nu är bedömningen att det inte är farligt om man inte överkonsumerar det. Däremot har naturen svårt att bryta ner sukralos, vilket kan vara ett bra skäl att undvika det. 600 gånger sötare än vanligt socker.


Sackarin (E 954)
Det första sötningsmedlet (upptäcktes redan i slutet av 1800-talet). Finns bland annat i Suketter och produkten Hermesetas. 300–500 gånger sötare än vanligt socker.


Neotam (E 961)
Godkändes i EU i januari 2010. Det är 7 000–13 000 gånger sötare än socker och är därmed det mest potenta sötningsmedlet på världsmarknaden i dag. Får användas i de flesta livsmedel som behöver sötas.

Härliga grytor!


Cyklamater (E 952)
Förbjöds i slutet av 60-talet efter larmrapporter i medierna, men nya
studier visade att det var ofarligt så det godkändes på nytt. Det finns i
importerade drycker, desserter, sylt, kosttillskott med mera. 30 gånger sötare än vanligt socker.


Acesulfa m-K (E 950)
Förekommer ofta tillsammans med aspartam, ensamt kan det ge en  bitter eftersmak. Används vid sötning av saft, läsk, godis och glass. Stabilt och tål uppvärmning.

Källa: Den nya GI-metoden av Ola Lauritzson och Ulrika Davidsson

Publicerad: 2019-11-13

Tillbaka