Fiberrik kost och fysisk aktivitet är de vassaste vapnen i kampen mot diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i tilltagande grad också i många utvecklingsländer. Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem med komplikationer som leder till invaliditet och för tidig död. Båda är förknippade med ett stillasittande liv och överintag av energitäta men näringsfattiga livsmedel.
 
Idag satsas större delen av vårdresurserna på läkemedel och kirurgiska åtgärder, trots att de bara kan lindra och fördröja sjukdomen hos en del av patienterna. genom att fokusera på livsstilen kan man komma åt sjukdomsorsakerna.

Varför går jag inte ner i vikt trots nyttig mat?
 
Genom förändringar i matvanorna i norra Sverige kan man beräkna deras betydelse för risken att utveckla diabetes och hjärtinfarkt. Trots att den genomsnittliga kroppsvikten fortsatt öka har förekomsten av hjärtinfarkt minskat och ökningen av diabetes blivit mindre än förväntad. Resultaten baseras på data från MONICA-projektet och Västerbottens hälsoundersökningar, två befolkningsinriktade projekt i norra Sverige. Från 1986 till 2004 har produkter med hög andel mättat fett, till exempel smör och 3-procentig mjölk, ersatts med mellanmjölk, vegetabiliska oljor och lättmargarin.
 
Pasta och ris används mer och potatis i mindre utsträckning. Traditionella rätter som ”blöta”, palt och ärtsoppa äts i allt mindre omfattning medan konsumtionen av snabbmat har tredubblats. Intaget av frukt och grönsaker har stagnerat på en låg nivå. Det ökade intaget av olja och pasta var förknippade med en mer gynnsam fettfördelning, mindre midjemått och ökat höftmått, medan den tilltagande konsumtionen av snabbmat var kopplad till en ogynnsam.

Vilken mat är bäst för min ålder?

Allmänt sett bekräftas tidigare fynd om att högt intag av mättat fett är förenat med ökad risk för sjukdom medan omättat fett verkar skyddande. Något överraskande var att två mättade fettsyror som hör samman med mjölkkonsumtion kunde knytas till lägre risk för typ 2-diabetes. Lägre risk för hjärtinfarkt vid högre intag av kostfiber kunde påvisas hos män medan sambandet var svagare hos kvinnor.
 
Mer fysisk aktivitet och mindre intag av mättat fett från kött hade de starkaste sambanden med fettfördelningen i kroppen och erbjöd också den största potentialen för förbättring bland både män och kvinnor. Därutöver var ökat intag av fiber från spannmålsprodukter hos kvinnor och ökat intag av fiber från frukt och grönt hos män av betydelse.

Publicerad: 2019-10-01

Tillbaka