Svenskarna börjar bli för tunga för sina knäleder. I dag får många 45-åringar knäproteser på grund av övervikt eller fetma. ”De fanns inte bland våra patienter för femton år sedan”, säger Tore Dalén, knäortoped.

Mer än varannan man och var tredje kvinna i Sverige är överviktig. Det är känt sedan länge att de riskerar att drabbas av hjärtsjukdom, diabetes och cancer. Men nu börjar de överflödiga kilona ge ett nytt hälsoproblem: Övervikten sliter så hårt på knälederna att de måste bytas ut mot knäproteser i plast och metall.
 
Kroppstyngden nöter på brosket runt benen i knäleden så att det förstörs och varje steg gör ont. Det kallas artros och har hittills oftast drabbat äldre människor. Men nu sätter ortopeder in knäleder av plast redan hos 45-åringar.

Varje år görs ungefär 13 000 knäprotesoperationer i Sverige. Det är en tredubbling sedan början av 1990-talet. Ökningen sker i alla åldersgrupper. Men ny statistik, som Svenska knäprotesregistret har tagit fram åt DN, visar att operationerna ökar snabbast bland 45–54-åringar. Antalet har mer än tiodubblats från 80 operationer år 1990 till 880 operationer 2010.

– Det är en tydlig trend. Detsamma sker i Finland, England, USA och Australien, men vi ligger några år efter dem i utvecklingen, säger ortopeden Tore Dalén, som är ordförande i Svenska höft- och knäföreningen.

Svenska knäprotesregistret samlar sedan 2009 in uppgifter om vikten på dem som får knäproteser. Det visar att åtta av tio som opereras är överviktiga eller feta, vilket betyder att de har ett kroppsmasseindex, BMI, på minst 25. För en kvinna eller man som är 167 cm motsvarar det en vikt från 70 kilo och uppåt.

– Det är tydligt att fler av våra patienter i dag är feta och det är något vi tar upp i våra kurser i kirurgi. Vi brukar säga att om Medelsvensson går ner tio kilo i vikt skulle antalet knäoperationer halveras i Sverige, säger Tore Dalén.

I sitt arbete möter han kvinnor i 45-årsåldern som inte längre klarar av sitt jobb på grund av sin vikt.

– De har ett BMI på 35–40 och har ständig smärta i knäna. Ibland är det så illa att de är på väg mot rullstol. Att bara gå ner i vikt räcker inte. Nya knän ger dem ett nytt liv.

Det räcker med en lättare övervikt för att riskera knäproblem. Det visar ortopeden Stefan Lohmander i en studie där han och hans kolleger har följt 28 000 män och kvinnor i Malmö under elva år. De såg att den som är fet löper ungefär åtta gånger högre risk att drabbas av så pass allvarlig artros att de behöver knäproteser.

– Det var knappast förvånande. Däremot var det oväntat att också lätt övervikt, kanske 7–8 kilo, medför en fyra gånger ökad risk att få artros och knäprotes, säger han.

Det finns fler förklaringar till att yngre får knäleder av plast. Proteserna har blivit bättre, och i dag känner fler till att dåliga knän kan bytas ut.

– Förr gick man med smärtan längre, men det accepteras inte i dag. Och så har vi golfarna som vill ha proteser för att kunna sänka sitt golfhandikapp, säger Otto Robertsson, som är föreståndare för Svenska knäprotesregistret i Lund.

Ingen vet hur länge de nya knä-proteserna håller. Hittills har de flesta som fått knäproteser varit äldre, och de har ofta varit mindre fysiskt aktiva. Forskarna misstänker därför att många måste byta ut sina knäproteser i framtiden.

– Vi har en tickande bomb. Vi vet att de som är under 65 år har fördubblad risk att tvingas göra om operationen. Den andra operationen blir tyvärr sällan lika bra som den första, säger Otto Robertsson.

Kraftig fetma (BMI över 35) gör också själva ingreppet mer riskfyllt. Mer hull på benen tvingar kirurgen att göra ett djupare snitt, och det ökar risken för infektioner. Överviktiga har också lättare att drabbas av blodproppar.

En ny knäled kostar cirka 90 000 kronor och nästan var tredje som opereras får två knäproteser.

– Komplikationer gör ingreppet 5–7 gånger dyrare. Det är en stor kostnad för samhället, säger Tore Dalén.

– Om svenskarnas BMI fortsätter att öka som i många andra länder så får den svenska sjukvården vara beredd på betydligt fler knäoperationer i framtiden, säger Otto Robertsson.

Källa: www.dn.se

Publicerad: 2018-08-03

Tillbaka