Lästid: 3 minuter

Midjemåttet kan ge information som vågen inte visar, eftersom fettets placering också har betydelse för hälsan. Ett större bukomfång är kopplat till högre risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes, men måttet är ett riktvärde och ska inte ses som en diagnos i sig.

Vad säger midjemåttet om hälsan?

Midjemått och bukomfång används för att uppskatta hur mycket fett som finns samlat runt magen. Det är relevant eftersom fettfördelningen kan säga något som kroppsvikten ensam missar. Två personer med samma vikt och BMI kan ha olika midjemått och därmed olika riskprofil.

Måttbandet kan däremot inte visa hur stor del av fettet som ligger direkt under huden och hur mycket som finns djupare runt de inre organen. Midjemåttet är därför ett enkelt screeningmått, inte en exakt mätning av bukfett. Det är mest användbart när det ses tillsammans med andra faktorer och när du följer förändringen över tid.

Ett större midjemått behöver inte heller betyda att du ska försöka nå en viss kroppsform. Om måttet ligger högt och du samtidigt vill minska vikten kan ett hållbart kaloriunderskott, regelbunden rörelse och måltider som mättar vara mer relevant än snabba metoder som lovar att punktförbränna magen.

Så mäter du midjemåttet rätt

Det viktigaste är att mäta på samma sätt varje gång. Ett mått taget på morgonen på ett ställe på magen går inte att jämföra särskilt bra med ett mått taget på kvällen på en annan höjd. Använd ett vanligt mjukt måttband och mät direkt mot kroppen eller över ett tunt plagg.

  • Stå upprätt och avslappnat med fötterna något isär.
  • Placera måttbandet mellan nedersta revbenet och övre kanten av höftbenet, ungefär strax ovanför navelhöjd.
  • Kontrollera att måttbandet ligger vågrätt hela vägen runt kroppen.
  • Låt bandet ligga mot huden utan att dra åt eller trycka in magen.
  • Andas normalt och mät efter en vanlig utandning när magen är avslappnad.
  • Upprepa gärna mätningen om du är osäker och använd samma metod nästa gång.

Den äldre rekommendationen att alltid mäta två centimeter nedanför naveln är alltså inte den metod som 1177 beskriver i dag. En mer konsekvent anatomisk placering mellan höftben och revbensbåge gör det lättare att jämföra resultaten från gång till gång.

Midjemått för kvinnor och män

För vuxna kvinnor börjar risken för viktberoende sjukdom öka vid ett midjemått på omkring 80 centimeter. Vid 88 centimeter eller mer är riskökningen tydligare. För vuxna män motsvaras dessa nivåer av cirka 94 respektive 102 centimeter. Gränserna är riktvärden och ska inte tolkas som att en centimeter åt ena eller andra hållet plötsligt förändrar hälsan.

Det går alltså att ha ett BMI inom normalområdet och samtidigt ha ett relativt stort bukomfång. På samma sätt kan ett högre BMI ibland påverkas av exempelvis mycket muskelmassa. Därför kan midjemåttet ge ytterligare information när du vill följa kroppssammansättning och hälsorisk, men det ersätter inte en medicinsk bedömning.

Om ett högt midjemått kombineras med exempelvis högt blodtryck, förhöjt blodsocker eller andra riskfaktorer är det klokt att diskutera helheten med vården. Obesitas betraktas i dag som en komplex sjukdom där behandling kan bestå av flera delar, från stöd kring levnadsvanor till läkemedel eller kirurgi när det är medicinskt motiverat.

Kvinna mäter sitt bukmått.

Om du vill minska bukomfånget

Det går inte att välja att kroppen enbart ska använda fett från magen. Magövningar kan stärka musklerna under fettväven, men de styr inte var kroppen hämtar energi. När bukomfånget minskar beror det vanligtvis på en mer generell förändring i kroppsfett och kroppssammansättning över tid.

Matvanorna behöver samtidigt vara möjliga att leva med. Måltider med protein, grönsaker och fiberrika råvaror kan göra det lättare att bli mätt utan att portionsvolymen behöver bli liten. Mer protein kan vara särskilt relevant om måltiderna snabbt följs av hunger, medan en förståelse för energitäthet och näringstäthet kan hjälpa dig att bygga större portioner med rimlig energimängd.

Fysisk aktivitet bidrar både till energiförbrukning och till bättre kondition, styrka och hälsa. Promenader, styrketräning och annan rörelse kan kombineras efter vad som fungerar i vardagen. Mät gärna midjan med några veckors mellanrum snarare än varje dag, eftersom vätska, maginnehåll och mättillfälle kan göra mindre skillnader från gång till gång.

Gör måltiderna enklare medan du följer utvecklingen

Ett förändrat midjemått kommer sällan från en perfekt vecka. Det är de vanor som går att upprepa under månader som spelar störst roll. När lunch och middag redan är planerade blir det lättare att äta ordentligt innan hungern blir stark och samtidigt lämna plats för promenader, träning och återhämtning.

Med GI-boxens färdiglagade måltider hemma finns portionsförpackade luncher och middagar redo när vardagen är full. På GI-boxens meny kan du välja mellan olika rätter och komplettera med extra grönsaker eller andra tillbehör utifrån hunger och aktivitet.

Låt därför måttbandet vara ett sätt att följa en längre utveckling, inte ett dagligt betyg på kroppen. Om du vill använda färdiglagade måltider som en del av din vardagsstruktur kan du kontrollera leveransen där du bor via postnummerkollen.

Publicerad: 2026-08-07

Ola Lauritzson

Kostrådgivare

Ola Lauritzson är författare, entreprenör och en av Sveriges mest kända kostrådgivare. Han har hjälpt tusentals att förändra sin livsstil genom sina populära böcker om hälsa och viktkontroll.

Porträtt på en Ola Lauritzson.

FAQ

Vad används cikoria till?

Vilka livsmedel innehåller folat?

Hur mycket natrium bör man få i sig?