Under många år har potatis ratats av GI-anhängare. Potatisskräcken har spätts på ytterligare de senaste åren i takt med att allt fler skoningslöst jagar kolhydrater i tron om att man ska leva hälsosamt. Men det har visat sig att några kokta potatisar passar utmärkt i en långsiktigt balanserad GI-kost, säger GI-experterna Ola Lauritzson och Ulrika Davidsson.

Först en pudel. I många av våra tidigare böcker har vi undvikit potatis i våra recept. Anledningen är att potatis har ett högt så kallat glykemiskt index, GI. Kortfattat kan man säga att GI är ett mått på hur kraftigt blodsockerkurvan påverkas när vi äter livsmedel som innehåller kolhydrater. Stora och snabba förändringar på blodsockret påverkar i sin tur bland annat kroppens produktion av hormonet insulin som kan bidra till ökat sötsug, övervikt och fetma.

Nytt mått på blodsockerhöjning
Men det finns numera ett ännu bättre mått på vad som händer i kroppen när vi äter – vi kallar det glykemisk belastning eller GB. Det nya sättet att tänka tar inte bara hänsyn till hur högt GI ett livsmedel har utan också hur mycket kolhydrater det finns i samma livsmedel och hur mycket av det vi faktiskt äter i en normal portion.
Det visar sig att potatis och andra rotfrukter, i mindre mängder, har relativt liten påverkan på blodsocker och insulin – samtidigt som de ger bra mättnadseffekt. Eller uttryckt på ett annat sätt; ett par kokta potatisar har relativt låg glykemisk belastning.

Faran med socker
Sedan GI-metoden lanserades har många ändrat sina kostvanor radikalt. När vi tidigare enbart jagade fett i maten för att minska kaloriintaget har vi nu lärt oss att socker, vetemjöl, läsk, de flesta brödsorter, många typer av flingor, smaksatt yoghurt och olika drycker haft ännu större påverkan på övervikten och allmän ohälsa. Som några av Sveriges mest sålda fackboksförfattare är vi stolta över att ha kunnat bidra till att öka allmänhetens kunskap om betydelsen att minska intaget av snabba kolhydrater i maten.

Jakten på kolhydrater är överdriven
Samtidigt är det viktigt att inte heller gå till överdrift i jakten på kolhydrater. Lika lite som att vi ska leva under den fettskräck som många av oss gjort under decennier, ska vi överdriva kolhydratskräcken. Särskilt inte om det handlar om nyttiga kolhydrater, med låg glykemisk belastning, som också bidrar med viktiga vitaminer, mineraler – och inte minst fibrer.
Visst kan en strikt kolhydratfattig diet ge en rivstart på viktnedgång. Men på lång sikt handlar det om att hitta en balans i mellan olika livsmedel, en livsstil som känns enkel att följa och där vi inte riskerar att äta för lite av bland annat fibrer som är centrala för en god mage- tarmfunktion.

Rätt ekvationen för viktnedgång
Kolhydrater med lågt GB, som ett par kokta potatisar till lunchen, knäckebröd istället för bröd som är bakat på vetemjöl, eller en frukt till mellanmål ingår i en långsiktigt sund GI-meny. Kombinera med proteinrika livsmedel, mycket grönsaker, och rimliga mängder av naturliga fetter. Ät på regelbundna tider och hellre mindre portioner lite oftare samtidigt som du dra ner på alkoholkonsumtionen och gör motion är en naturlig del av din vardag. Då har du hittat en metod som inte bara hjälper dig att gå ner i vikt utan minskar samtidigt risken för högt blodtryck, diabetes typ 2 och dåliga kolesterolvärden; faktorer som är avgörande för ett långt och friskt liv.

Ola Lauritzson och Ulrika Davidsson

Publicerad: 2018-08-03

Tillbaka