Ett bra exempel på hur GB fungerar får vi om vi jämför två populära livsmedel, Coca-Cola och vattenmelon, med varandra. Sneglar vi i GI-tabellerna visar det sig intressant nog att vattenmelon har ett högre GI-värde än Coca-Cola, 70 jämfört med 65. Återigen dyker frågan upp hur mycket vattenmelon vi ska äta för att komma upp i 50 gram kolhydrater. Jo, för det krävs ungefär ett kilo, medan det för läsken räcker med att vi sörplar i oss knappt 500 milliliter, det vill säga en vanlig ”portionsflaska”. Hur blir det då om vi istället utgår från vårt nya favoritbegrepp, GB, glykemisk belastning?

Det fina med GB-värdena är alltså att vi tar hänsyn till mängden vi konsumerar – vilket i allra högsta grad är relevant för att få en mer korrekt uppfattning av vilken påverkan maten eller drycken har på oss.

Formeln för att räkna ut GB är enkel: vi tar mängden av det vi äter räknat i gram kolhydrater och multiplicerar med GI-värdet.
För att få ett mer hanterligt mått dividerar vi sedan med 100. Låt oss gå tillbaka till exemplet med vattenmelonen. Anta att vi mumsar i oss tre skivor saftig melon, ca 300 gram, vilket innebär ca 15 gram kolhydrater. För att räkna ut GB-värdet tar vi 15 gram x 70 / 100 = 11. Och så jämför vi det med Coca-Colaflaskan. På innehållsförteckningen kan vi läsa att 100 gram ungefär motsvarande 100 ml) innehåller 11 gram socker, vilket innebär att en flaska på 500 ml motsvarar ca 55 gram kolhydrater: 55 x 65 / 100 = 36.

GB-värde för Coca-Cola: 36
GB-värde för vattenmelon: 11

Omedelbart ser vi att läsken kommer att få avsevärt större effekt på glukoskurvan än vår tallrik med tre skivor melon, trots att GI-värdet antydde motsatsen. Skillnaden blir särskilt tydlig för produkter som är kompakta och har hög koncentration av kolhydrater.

Jämför vi pasta och potatis dyker samma fenomen upp. Pastan har lägre GI än potatisen, men eftersom vi normalt tuggar i oss en avsevärt större mängd kolhydrater när vi äter pasta så blir GB-värdet också mycket högre.

Knäckebröd är ytterligare ett exempel. En skiva knäcke innehåller ungefär hälften så mycket kolhydrater som en skiva mjukt bröd. Vilket alltså gör att påverkan – eller belastningen – blir mindre. Att du dessutom får i dig massor av fibrer och att fullkornsråg (som vanligt knäckebröd bakas på) också har andra positiva effekter på insulinutsöndringen är ytterligare faktorer som talar till knäckets fördel.

GB-värdet har fler goda sidor. Det går att lägga ihop värdena för att få en totalbild på blodsockerpåverkan utifrån allt du äter. Du kan alltså addera GB för din portion vattenmelon med GB för potatisarna eller läsken för att på det viset räkna ut ett totalt värde för hela dagen. Och som du redan vet är det ju summan av allt vi stoppar i oss som ändå räknas till slut.

 

Publicerad: 2018-04-20

Tillbaka