Lästid: 4 minuter

Innehållsförteckning

Fettisdagen är mer än semlor och vispgrädde. Dagen hänger ihop med fastlagen, tiden före fastan, då man historiskt åt rikt och festligt innan en mer återhållsam period började.

Vad betyder fettisdagen?

Fettisdagen är den tredje och sista dagen i fastlagen, alltså dagarna precis före den kristna fastan inför påsk. Namnet syftar på att det förr var en dag då man åt extra rik och fet mat innan den mer återhållsamma fasteperioden började. I dag tänker de flesta främst på semlor, men traditionen handlar egentligen om mycket mer än en bulle. Fettisdagen är en rest av en äldre matkultur där fest, överflöd och förberedelse inför fastan hängde ihop.

I katolsk tid var fettisdagen den sista dagen innan fyrtiodagarsfastan startade på askonsdagen. Då passade man på att äta sådant som snart skulle begränsas, till exempel mjölk, ägg, kött, fläsk och vitt mjöl när det fanns tillgång till det. Traditionen levde kvar även efter reformationen, trots att fasta inte längre hade samma roll i Svenska kyrkan. GI-boxens guide till vad GI betyder visar hur dagens matval kan förstås på ett helt annat sätt, där fokus ligger på blodsocker, mättnad och smartare kolhydrater.

Fastlagen, Mardi Gras och karnevalen före fastan

Fettisdagen hör ihop med fastlagen, som traditionellt består av fastlagssöndag, blåmåndag och fettisdag. I många katolskt präglade länder blev fastlagen en tid för fest, mat och karneval innan fastan tog vid. På franska kallas fettisdagen Mardi Gras, vilket betyder just “fet tisdag”. Det namnet har också blivit starkt förknippat med karnevalsfiranden, särskilt i New Orleans och andra platser med franska och katolska kulturspår.

  • Fastlagssöndag: inleder fastlagen och har historiskt också kallats fläsksöndag eller köttsöndag.
  • Blåmåndag: dagen mellan fastlagssöndag och fettisdag, ofta kopplad till upptåg och förberedelser.
  • Fettisdag: sista dagen före fastan och den dag som i Sverige främst förknippas med semlor.
  • Mardi Gras: franska för fet tisdag och i dag även namn på större karnevalstraditioner.
  • Karneval: ordet kopplas ofta till tanken om att ta farväl av kött före fastan.

I Sverige utvecklades inte samma karnevalstradition som i många katolska länder, men maten hade fortfarande en central plats. Det gällde att äta ordentligt, bjuda besökare och markera övergången från fest till fasta. I vissa delar av landet åt man kroppkakor, fettisdagskött, fläsk eller flera mål mat under dagen. Den moderna semlan är därför bara en av flera traditioner som vuxit fram ur en äldre fastlagskultur.

Från heisse wecken till semla

Semlan har en längre historia än många tror. Den äldre föregångaren kallades hetvägg och serverades ofta som en bulle i varm mjölk. Ordet hetvägg kommer från tyskans heisse wecken eller heisswecken, som syftar på varma kilar. Från början var det alltså inte dagens gräddiga semla med lock, mandelmassa och florsocker som stod på bordet.

Under 1700- och 1800-talet förändrades hetväggen steg för steg. Den kunde vara en rund vetebulle, ibland med fyllning, och serverades i djup tallrik med varm mjölk. Senare blev fettisdagsbulle och fastlagsbulle vanligare benämningar, medan ordet semla med tiden tog över i stora delar av Sverige. Dagens semla med mandelmassa och vispgrädde är en modernare variant av en äldre tradition.

Det finns också många regionala skillnader. I södra Sverige har fastlagsbullen traditionellt kunnat ätas på fastlagsmåndagen, ibland kallad bullamåndag. På andra håll var fettisdagen den tydliga dagen för hetvägg, semla och annan rik mat. En känd historisk detalj är att kung Adolf Fredrik dog på fettisdagen 1771 efter en stor måltid som även innehöll hetvägg. Berättelsen har gjort semlan till en ovanligt mytomspunnen bulle i svensk mathistoria.

GI-Semlor och en kopp kaffe.

Kan man äta semla och ändå tänka GI?

En klassisk semla är inte GI-mat i strikt mening. Den innehåller vitt mjöl, socker, mandelmassa och grädde, vilket gör den både energirik och snabbare än många GI-vänliga alternativ. Det betyder inte att du aldrig kan äta semla, men det är bra att se den som en festlig godsak snarare än en vardagsmåltid. Om målet är jämnare energi, mindre sötsug eller viktminskning är sammanhanget runt semlan viktigt.

  • Ät semlan som ett medvetet val, inte som småätande flera gånger under dagen.
  • Välj hellre en riktigt god semla än flera halvdana varianter av vana.
  • Ät gärna en balanserad måltid före, så att semlan inte ersätter lunch eller middag.
  • Testa mindre storlek om du vill njuta av smaken men hålla portionen rimlig.
  • Välj gärna grövre mjöl, mindre söt fyllning eller nötbaserad fyllning om du bakar själv.

En GI-vänligare semla kan till exempel bakas med dinkelmjöl, mer mandel och mindre socker, men den blir fortfarande en semla och bör ses som något extra. Det viktiga är alltså inte att försöka göra bakverket till hälsomat, utan att låta helheten i dagen fungera. GI-boxens artikel om hur du blir sockerfri kan ge stöd om du märker att semlor, fika och söta traditioner ofta triggar mer sug. Vill du förstå varför sötsug kan komma efter snabba kolhydrater kan du läsa mer om blodsockerkurvan.

Håll GI-rutinen även när traditionerna lockar

Fettisdagen är ett bra exempel på hur mat ofta handlar om kultur, minnen och sociala sammanhang. Det behöver finnas plats för sådant också, särskilt när det handlar om en tradition som bara kommer en gång om året. Samtidigt blir det lättare att njuta lagom om vardagsmaten runt omkring är stabil. På GI-boxens meny finns färdiglagade rätter som hjälper dig att hålla lunch och middag på plats även under perioder med fika, helger och traditioner.

Med GI-boxens färdiglagade mat hemma behöver du inte börja om från noll efter varje festligare tillfälle. Du kan låta semlan vara en semla och samtidigt fortsätta med riktiga måltider som innehåller protein, grönsaker, bra fett och långsammare kolhydrater. Det gör det enklare att undvika allt-eller-inget-tänket där en godsak leder till att hela dagen känns förlorad. Vill du bygga måltider som mättar bättre kan GI-boxens artikel om långsamma kolhydrater ge fler konkreta exempel.

Ett bra första steg är att bestämma vad som är tradition och vad som är vardag. På fettisdagen kanske du väljer en semla, men låter frukost, lunch och middag fortsätta som vanligt. Då blir det lättare att njuta utan att tappa rutinen i flera dagar efteråt. Du kan kontrollera om GI-boxen levererar till dig via postnummerkollen. När bra måltider finns redo hemma blir traditioner som fettisdagen enklare att hantera med både glädje och balans.

Publicerad: 2026-07-17

Ola Lauritzson

Kostrådgivare

Ola Lauritzson är författare, entreprenör och en av Sveriges mest kända kostrådgivare. Han har hjälpt tusentals att förändra sin livsstil genom sina populära böcker om hälsa och viktkontroll.

Porträtt på en Ola Lauritzson.

FAQ

Kan man kombinera GI och LCHF?

Vem bestämmer kriterierna för nyckelhålsmärkning?

Vad är 5:2-dieten?

Läs mer